tufteeh

Adidas predator

plastgjutning av sula, sammanfogning mellan sula och lädret, ihopsömnad mellan sula och lädret, garvning av lädret, lackning på lädret, silikongjutning av sulan.

Alternativa tillverkningsmetoder

• Metallgjuta dobbarna försig och skruva fast dom.

• Man kan tillverka ett syntetfodral istället för läderfodral.

• Istället för snörning på skon kan man elastiskt fodral.

Fotboll

sammanfogning av innerboll (gummi), man sammanfogar femkantiga plattor som bildat ytterfodralet, man lackar ytterfodralet.

Alternativa tillverkningsmetoder

• använda olika material till ytterfodralet.

• Man kan gjuta ihop plattorna om dom är gjorda av gummimaterial.

Av. Erik, Joel, Jesper H och Rasmus T

Jag har varit inne på Rasmus blogg där han skriver om hur ett par fotbollsskor är designade, jag tänkte skriva om hur dom tillverkas.

Sko modellen heter adidas predator och det är själva plast sulan där dobbarna sitter som är det svåra och viktiga i skotillverkningen, sen sys det fast ett läder ”fodral” som håller skon på plats, man samanfogar lädret på plasten med hjälp av lim och och syr ihop det för att få en snygg och bra kant.

Plast sulan med dobbarna på tillverkar man genom att gjuta plasten. Slutligen gör man en snygg yta på lädret genom att lacka det. Man har även en mjuk inne sula i skogen, den är ut av silikon och och 'är tillverkad genom gjutning. För att lädret inte ska ruttna så garvar man lädret först.

Kraften / arean = Spänning

jag mätte spänningen på en bil som vägde 1000 kg. För att mäta ut bilens kraft fick jag multiplicera 1000 med 9,82 = 9820. tvärsnittsarean på bron var 2m².

9820 / 2 = Spänningen                  spänningen = 4910N/m.

jag mätte också spänningen på min dator som väger 7kg. Då fick jag multiplicera 7 med 9,82 = 69. tvärsnittsarean på datorn var 0,67m².

69 / 0,67 = Spänningen               spänningen = 103N/m.

jag mätte också min vanliga blyertspenna som vägde 10g. Då fick jag multiplicera 0.01 med 9,82 = 0.098. tvärsnittsarean var 5mm.

0,09 / 5 = Spänningen                spänningen = 0,02N/mm.

Tillverkningsmetoder

Förra veckan var jag på en föreläsning där jag fick se 4 stycken powerpoints som handlade om tillverkningsmetoder. mätning, formande metoder, hopfogande metoder och frånskiljande metoder.

Mätning:

inom mätteknik brukar man prata om 4 olika verktyg

• skjutmått (0,1 mm noggrannhet)

• mätskruv (0,01 mm noggrannhet)

• mikrokator (0,001 mm noggrannhet)

• mätur (1/100 mm noggrannhet)

skjutmått är helt klart det enklaste verktyget att använda sig utav men om man vill ha mer noggrannhet ska man använda sig utav en mikrokator som kan mäter med en noggrannhet på 0,001 mm.

Hopfogande metoder:

De tre vanligaste metoderna inom hopfogande metoder är limning, smältning och svetsning.

Limning

Några av de vanligaste limen som används är epoxlim, melaminlim, fenollim och polysterlim. En limfog kan belastas genom skjuvning, dragning, utmattning och fläkning

Smältning

Det finns fyra svetsmetoder Gassvetsning, Manuell metallvågsvetsning, MIG/MAG-svetsning och TIG-svetsning. När man svetsar samman två delar så smälter man ett ämne mellan delarna så att de hålls ihop. Det materialet som smälts ska ha samma egenskaper som det ämnet som man ska svetsas ihop. När man använder sig av gassvetsning så använder man gas för att få en låga på brännaren som sedan smälter grundmaterialet med hjälp av hög värme.

Vid Manuell metallbågsvetsning använder man sig av elektroder för att få fram värme.

Man kan dela in metallbågsvetsning i tre grupper : basiska elektroder, rutila elektroder och sure elektroder.

vattenkylda elektroder pressar de ihop de plåtar som ska sammanfoga. Temperaturen är väldigt hög eftersom elektroder är av koppar . Då kan alltså plåtarna fogas ihop.

Sömsvetsnngi:

Istället för punktsvetselektroderna bytts ut de mot två elektrondrullar av koppar. Den ena rullen är motordriven och de båda arbetsstyckena matas kontinuerligt fram mellan de båda pulsstyrda rullarna. Fogen kan då svetsas med förinställt tidsintervall. svetsmetoder:

Maskinerna man använder till svetsningen har en transformator och mycket höga strömstyrkor.

Punkt- och sömnvetsmaskiner är det som man använder.

Punktsvetsning:

För att sammanfoga olika arbetsstycken av metall till en stark enhet använder man sig av svetsning. Man väljer svetsmetod efter de material man har i arbetsstyckena.

Det finns två olika sätt:

trycksvetsmetoder

smältvetsmetoder

Trycksvetsmetoder:

Maskinerna man använder till svetsningen har en transformator och mycket höga strömstyrkor.

Punkt- och sömnvetsmaskiner är det som man använder.

Punktsvetsning:

Punktsvetsning är en metod som bara används för överlappsfogar. Det som händer är att två vattenkylda elektroder pressar de ihop de plåtar som ska sammanfoga. Temperaturen är väldigt hög eftersom elektroder är av koppar . Då kan alltså plåtarna fogas ihop.

Sömsvetsning:

Istället för punktsvetselektroderna bytts ut de mot två elektrondrullar av koppar. Den ena rullen är motordriven och de båda arbetsstyckena matas kontinuerligt fram mellan de båda pulsstyrda rullarna. Fogen kan då svetsas med förinställt tidsintervall.

Formande metoder

Det finns fyra olika produktionsmetoders grupper:

* Klippande bearbetning

* Plastisk bearbetning

* Plastformning

* Gjutning

Klippning och stansning är de två huvudgrupperna inom de klippande metoderna.

I både klippningen och stansningen är man ute efter att forma materialet man arbetar med.

Den så kallade avverkningen (formningen) går till så att två eggar (vassa, likt bladet på en kniv) klipper eller stansar (formar hål)

Skillnaden på klippning och stansning är att vid stansning används stans och dyna. Nederdelen av stansen och överdelen av dynan är som vassa knivar som motsvarar detaljen eller det hål som ska klippas.

Plastisk bearbetning är att material som utsätts av en stor kraft både vid varma och kalla tillstånd så att permanenta formförändringar uppstår.

I plastisk bearbetning ingår tre olika grupper: Smidning, bockning och strängpressning av aluminium

Bockning Inom bockning ingår 3 olika sätt att bocka på och det är kantbockning, V-bockning och rundbockning

Strängpressning av aluminium Stängpressningstekniken används för att skapa profiler, stänger och rör av aluminium Denna teknik har bidragit till aluminiums utveckling som konstruktionsmaterial.

Plastformning Plastformning delas in i tre olika arbetsmetoder:

Formsprutning

Formblåsning

Vakuumformning

Gjutning Gjutning är en väldigt gammal tillverknings metod, men trots detta blir den allt viktigare. Metod och material utvecklas ständigt vilket gör det möjligt att använda högvärdiga material och legeringar som tidigare har varit svåra att använda.

Gjutning är en teknik där man i ett enda steg, själva gjutningen, från smält metall kan få fram en nästan färdig och komplicerad produkt.

Frånskiljandemetoder

Svarvning!

Svarv är en maskin som kan forma olika material, så som trä och metall. För att kunna forma detta så använder man hårdmetall som klarar av detta. Nu idags läget så används de flesta svarvarna utav datorer (CNC- styrning).

Men skillnaden är att när man använder CNC- styrning så arbetar maskinen med högre skärhastighet och noggrannhet, och du behöver inte slipa efter bearbetning.

Du kan forma trä till basebollträ, träskålar tex. Och av metaller kan du forma schackpjäser, axlar mm.

Borrning!

När man borrar en mängd hål är det viktigt med precision. Det finns flera olika olika sorters borrmaskiner, så som Pelarborrmaskin tex.

Pelarborrmaskinen är konstruerad så att det går att veva upp och ner maskinbordet och detta gör så att maskinen har ett brett arbetsområde. Man kan ställa in ett lämpligt varvtal och montera därefter ett borr. Den vanligaste typen av borr man använder är spiralborren. Den är gjorda av krom och volfram (snabbstål). När man borrar blir borren uppvärmd och den kyls då ner med skärvätska. (”Snabbstål” tål inte värme så som hårdmetall och därför behöver den kylas ner för att inte slitas för mycket)

Slippning!

Slipning är en vanlig metod, slipningen är nu mera CNC-styrda. En bearbetad yta i t.ex ett rostfritt arbetsstycke, kräver inte någon slipande efterbehandling för att uppnå ”sökta” måttoleransvärden. Man använder då hårdmetallskär, som inte slipas på nytt för åter användning i produktionen. Samtidigt utvecklas produktionsanpassade slipskivor. Där har hastigheten en avgörande betydelse för avverkningsgraden och ytjämnheten.

Fräsning!

Fräsning delas upp i 4 olika grupper, planfräsning, hörnfräsning, profilfräsning och spårfräsning. När man fräser så tar man fram olika ytor med olika detaljer i utseende. Fräsning kan man säga är tvärtom emot svarvning för att i fräsning spänner man fast arbetsstycket och det som skär ut snurrar runt.

Material

Det finns många olika material pga. att det behövs olika material till olika saker. När man bygger ett hus tex behöver man mycket gran när man bygger ett hus för att regla upp huset och och när man sätter upp panelen. Sen behöver man glas, plåt, mm.

Här ät lite olika material där jag har beskrivit deras egenskaper och användning:

Gummi:

Egenskaper: Det är ett mjukt och töjbart material. Det håller för kyla och värme. Gummi är också hållbart.

Användning: Gummi används främst till bildäck och det kommer från gummiträdets mjölksaft. Gummi används också till klocklänkar.

Stål:

Egenskaper: Stål eller järn är en metall och det är ett hårt material. Stål blir mjukt när det hettas upp men om man kyler ner det igen blir det jätte hårt. Det är lätt att forma.

Användning: Stål används till det mesta, skedar, kylskåp, bilar osv. Det är bra att använda när man vill ha en form och bara vill ha ett stycke.

Plast:

Egenskaper: Plast är uppbygt av kemikalier och man kan få vilken form man vill på det efterom det gjuts. Det kan vara allt från mjukt till hårt.

Användning: Plast används till oändligt mycket saker. Några exempel är: bilinredning, stolar, sladdar, datorer osv.

Trä:

Egenskaper: Trä är ett naturmaterial. Det finns olika sorters trä och det kan vara mjukt trä (björk) och hårt trä (ek).

Användning: Trä används mest till husbyggen men används också till båtar, möbler, mm.

Glas:

Egenskaper: Glas är ett hårt och ömtåligt material. Det tillverkas av att kvartssand och alkalier smälts samman. Glas gjuts eller blåses fram.

Användning: Glas används till prydnader i hemmet, dricksglas och till fönster.

Textil:

Egenskaper: Textil är ett mjukt material och kan vara både syntetiskt och naturligt. Bomull är något som brukar vara vanligt i tyg. Man kan tillverka tyg så det håller värmen bra, är vattentätt, är vackert osv.

Användning: Tyg används till bland annat kläder och inredning.

Design analys

jag ska skriva en design analys om en Termos med två muggar.

Mål: termos ska vara den allra bästa på marknaden för att hålla varma drycker varma, dessutom ska den ha 2 muggar. Termosen är tänkt för att vem som helst ska kunna använda den som har råd att köpa den.

Funktionsanalys

Passa teknisk funktion:

• termosen ska ha en liten mugg över korken för att kunna ha en större över den lilla muggen.

• Termosen ska ha en ganska stor radie, dels för att den ska stå stabilt och för att den lilla muggen inte ska bli för liten.

• Korken ska vara av bra kvalitet så att inte värmen kommer att läcka ut där.

• Den ska vara tjock isolerad.

Beskriv teknisk funktion:

• kopparna sitter längst upp på termosen med en enkel skruv funktion så att det blir lätt att ta dom.

• För att hälla upp kaffet tex så skruvar man bara lite lätt på korken och häller upp i muggen.
• stå stadigt.

Passa människa och miljö:

• rostfri

• den ska inte vara varm på utsidan.

• Bra handtag som passar alla åldersgrupper.

• Bra kvalitet på isoleringen så att den funkar i många år.

formen på termosen ska vara som en cylinder med diametern 10 sm och höjden 30 cm inkl. muggarna.

Visa designen

När man som designer har kommit på någon ny fräck ide så måste man kunna visa upp den för andra människor. Så man får skissa ner iden på ett papper, så man kan visa upp den och visa vad den är tänkt för. Att vara en duktig skissare är viktigt i de allra flesta yrken. När en designer har fått upp en ide i huvudet är det viktigt att han/hon skissar upp den fort så att man inte glömmer bort någon funktion i den, många stora uppfinningars första ritning är ofta på en servett eller kanske på en tidning eftersom designern inte vill glömma bort iden, så han skissar ner den på det han har. Den nya tekniken nu är att handskissa iden direkt på datorskärmen och sedan göra det till en 3D bild. Även fast alla nya tekniker finns som 3d cad mm. så är det med hjälp av en skiss som en designer uttrycker sig allra bäst.

En designer gör även en modell på sin ide för att kunna visa den från olika vinklar. Modellerna byggs för det mesta av lera, gips, plåt, byggstenar, trä eller papp. Man brukar prata om 3 olika sorters modeller:

Trådmodeller: Byggs upp av tråd, stänger och rör.

Skalmodeller: Byggs upp av träskivor, plåtar, pappskivor, mm.

Homogena modeller: Skärs ut, gjuts eller formas av exempelvis modelllera.

Man pratar också om 2 olika sorters modeller för att visa olika saker på modellen:

Funktionsmodeller: ska först och främst visa om iden uppfyller de tekniska funktionerna. Det kan gälla rörelse, hållfasthet, osv.

Attrapper: ska bara visa den yttre formen, vilket kan vara tillräckligt för en designer. Helst ska den vara i fullskalemodell.

Men modellerna behövs mindre och mindre i vårat tekniska samhälle då man kan rita upp en 3D bild i datorn som man kan vrida och vända på och kolla på från alla vinklar.

Till slut innan man gör en massproduktion så gör man en noggrann prototyp där man ser vad man kan ändra och göra bättre.