tufteeh

Tillverkningsmetoder

 

Förra veckan var jag på en föreläsning där jag fick se 4 stycken powerpoints som handlade om tillverkningsmetoder. mätning, formande metoder, hopfogande metoder och frånskiljande metoder.

 

Mätning:

inom mätteknik brukar man prata om 4 olika verktyg

• skjutmått (0,1 mm noggrannhet)

• mätskruv (0,01 mm noggrannhet)

• mikrokator (0,001 mm noggrannhet)

• mätur (1/100 mm noggrannhet)

 

skjutmått är helt klart det enklaste verktyget att använda sig utav men om man vill ha mer noggrannhet ska man använda sig utav en mikrokator som kan mäter med en noggrannhet på 0,001 mm.

 

Hopfogande metoder:

De tre vanligaste metoderna inom hopfogande metoder är limning, smältning och svetsning.

 

Limning

Några av de vanligaste limen som används är epoxlim, melaminlim, fenollim och polysterlim. En limfog kan belastas genom skjuvning, dragning, utmattning och fläkning

 

Smältning

Det finns fyra svetsmetoder Gassvetsning, Manuell metallvågsvetsning, MIG/MAG-svetsning och TIG-svetsning. När man svetsar samman två delar så smälter man ett ämne mellan delarna så att de hålls ihop. Det materialet som smälts ska ha samma egenskaper som det ämnet som man ska svetsas ihop. När man använder sig av gassvetsning så använder man gas för att få en låga på brännaren som sedan smälter grundmaterialet med hjälp av hög värme.

 

Vid Manuell metallbågsvetsning använder man sig av elektroder för att få fram värme.

Man kan dela in metallbågsvetsning i tre grupper : basiska elektroder, rutila elektroder och sure elektroder.

 

vattenkylda elektroder pressar de ihop de plåtar som ska sammanfoga. Temperaturen är väldigt hög eftersom elektroder är av koppar . Då kan alltså plåtarna fogas ihop.

 

Sömsvetsnngi:

Istället för punktsvetselektroderna bytts ut de mot två elektrondrullar av koppar. Den ena rullen är motordriven och de båda arbetsstyckena matas kontinuerligt fram mellan de båda pulsstyrda rullarna. Fogen kan då svetsas med förinställt tidsintervall. svetsmetoder:

Maskinerna man använder till svetsningen har en transformator och mycket höga strömstyrkor.

Punkt- och sömnvetsmaskiner är det som man använder.

 

Punktsvetsning:

För att sammanfoga olika arbetsstycken av metall till en stark enhet använder man sig av svetsning. Man väljer svetsmetod efter de material man har i arbetsstyckena.

 

Det finns två olika sätt:

trycksvetsmetoder

smältvetsmetoder

 

Trycksvetsmetoder:

Maskinerna man använder till svetsningen har en transformator och mycket höga strömstyrkor.

Punkt- och sömnvetsmaskiner är det som man använder.

 

Punktsvetsning:

Punktsvetsning är en metod som bara används för överlappsfogar. Det som händer är att två vattenkylda elektroder pressar de ihop de plåtar som ska sammanfoga. Temperaturen är väldigt hög eftersom elektroder är av koppar . Då kan alltså plåtarna fogas ihop.

 

Sömsvetsning:

Istället för punktsvetselektroderna bytts ut de mot två elektrondrullar av koppar. Den ena rullen är motordriven och de båda arbetsstyckena matas kontinuerligt fram mellan de båda pulsstyrda rullarna. Fogen kan då svetsas med förinställt tidsintervall.

 

 

Formande metoder

Det finns fyra olika produktionsmetoders grupper:

 

* Klippande bearbetning

* Plastisk bearbetning

* Plastformning

* Gjutning

 

Klippning och stansning är de två huvudgrupperna inom de klippande metoderna.

I både klippningen och stansningen är man ute efter att forma materialet man arbetar med.

Den så kallade avverkningen (formningen) går till så att två eggar (vassa, likt bladet på en kniv) klipper eller stansar (formar hål)

Skillnaden på klippning och stansning är att vid stansning används stans och dyna. Nederdelen av stansen och överdelen av dynan är som vassa knivar som motsvarar detaljen eller det hål som ska klippas.

 

Plastisk bearbetning är att material som utsätts av en stor kraft både vid varma och kalla tillstånd så att permanenta formförändringar uppstår.

I plastisk bearbetning ingår tre olika grupper: Smidning, bockning och strängpressning av aluminium

 

 

Bockning Inom bockning ingår 3 olika sätt att bocka på och det är kantbockning, V-bockning och rundbockning

 

 

Strängpressning av aluminium Stängpressningstekniken används för att skapa profiler, stänger och rör av aluminium Denna teknik har bidragit till aluminiums utveckling som konstruktionsmaterial.

 

Plastformning Plastformning delas in i tre olika arbetsmetoder:

Formsprutning

Formblåsning

Vakuumformning

 

Gjutning Gjutning är en väldigt gammal tillverknings metod, men trots detta blir den allt viktigare. Metod och material utvecklas ständigt vilket gör det möjligt att använda högvärdiga material och legeringar som tidigare har varit svåra att använda.

Gjutning är en teknik där man i ett enda steg, själva gjutningen, från smält metall kan få fram en nästan färdig och komplicerad produkt.

 

Frånskiljandemetoder

 

Svarvning!

 

Svarv är en maskin som kan forma olika material, så som trä och metall. För att kunna forma detta så använder man hårdmetall som klarar av detta. Nu idags läget så används de flesta svarvarna utav datorer (CNC- styrning).

Men skillnaden är att när man använder CNC- styrning så arbetar maskinen med högre skärhastighet och noggrannhet, och du behöver inte slipa efter bearbetning.

Du kan forma trä till basebollträ, träskålar tex. Och av metaller kan du forma schackpjäser, axlar mm.

Borrning!

 

När man borrar en mängd hål är det viktigt med precision. Det finns flera olika olika sorters borrmaskiner, så som Pelarborrmaskin tex.

Pelarborrmaskinen är konstruerad så att det går att veva upp och ner maskinbordet och detta gör så att maskinen har ett brett arbetsområde. Man kan ställa in ett lämpligt varvtal och montera därefter ett borr. Den vanligaste typen av borr man använder är spiralborren. Den är gjorda av krom och volfram (snabbstål). När man borrar blir borren uppvärmd och den kyls då ner med skärvätska. (”Snabbstål” tål inte värme så som hårdmetall och därför behöver den kylas ner för att inte slitas för mycket)

Slippning!

 

Slipning är en vanlig metod, slipningen är nu mera CNC-styrda. En bearbetad yta i t.ex ett rostfritt arbetsstycke, kräver inte någon slipande efterbehandling för att uppnå ”sökta” måttoleransvärden. Man använder då hårdmetallskär, som inte slipas på nytt för åter användning i produktionen. Samtidigt utvecklas produktionsanpassade slipskivor. Där har hastigheten en avgörande betydelse för avverkningsgraden och ytjämnheten.

Fräsning!

 

Fräsning delas upp i 4 olika grupper, planfräsning, hörnfräsning, profilfräsning och spårfräsning. När man fräser så tar man fram olika ytor med olika detaljer i utseende. Fräsning kan man säga är tvärtom emot svarvning för att i fräsning spänner man fast arbetsstycket och det som skär ut snurrar runt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Material

 

Det finns många olika material pga. att det behövs olika material till olika saker. När man bygger ett hus tex behöver man mycket gran när man bygger ett hus för att regla upp huset och och när man sätter upp panelen. Sen behöver man glas, plåt, mm.

 

Här ät lite olika material där jag har beskrivit deras egenskaper och användning:

 

Gummi:

Egenskaper: Det är ett mjukt och töjbart material. Det håller för kyla och värme. Gummi är också hållbart.

Användning: Gummi används främst till bildäck och det kommer från gummiträdets mjölksaft. Gummi används också till klocklänkar.

 

Stål:

Egenskaper: Stål eller järn är en metall och det är ett hårt material. Stål blir mjukt när det hettas upp men om man kyler ner det igen blir det jätte hårt. Det är lätt att forma.

Användning: Stål används till det mesta, skedar, kylskåp, bilar osv. Det är bra att använda när man vill ha en form och bara vill ha ett stycke.

 

Plast:

Egenskaper: Plast är uppbygt av kemikalier och man kan få vilken form man vill på det efterom det gjuts. Det kan vara allt från mjukt till hårt.

Användning: Plast används till oändligt mycket saker. Några exempel är: bilinredning, stolar, sladdar, datorer osv.

 

 

Trä:

Egenskaper: Trä är ett naturmaterial. Det finns olika sorters trä och det kan vara mjukt trä (björk) och hårt trä (ek).

Användning: Trä används mest till husbyggen men används också till båtar, möbler, mm.

Glas:

Egenskaper: Glas är ett hårt och ömtåligt material. Det tillverkas av att kvartssand och alkalier smälts samman. Glas gjuts eller blåses fram.

Användning: Glas används till prydnader i hemmet, dricksglas och till fönster.

 

Textil:

Egenskaper: Textil är ett mjukt material och kan vara både syntetiskt och naturligt. Bomull är något som brukar vara vanligt i tyg. Man kan tillverka tyg så det håller värmen bra, är vattentätt, är vackert osv.

Användning: Tyg används till bland annat kläder och inredning.